En språklig betraktelse
Åter till funderingen, jag tänkte att jag skulle ha skrivit något i stil med:
-gläds åt stundande helg och det underbara vädret men surar en smula över att behöva sitta inne vid datorn...
Sen fastnade jag där! För jag kunde inte bestämma mig om "gläds" skulle stavas just gläds utan "j" eller om jag skulle skriva "glädjs" med "j" !!
Sen har jag nu skrivit båda alternativen hundra gånger och nu tycker jag att båda ser lika rätt ut!
Förmodligen är båda rätt, bara att den ena är äldre än det andra eller att det är en dialektal skillnad på dem.
Den verbala meningen är "att man gläds åt något" men att sätta detsamma i skrift, så känns det som att det skulle vara med ett "j"... Tror jag.
Eller så kan jag ju bara lägga ner och göra en omformulering för att slippa gräva ner mig i grammatikens slingriga snår... :)
Det är just precis lika med att försöka säga singularis-formen på "rädda lejon"!! Ett --- lejon... (ett rätt/räddt/rädd lejon!?!?)
Precis, det är svenska språkets motsvarighet till Moment 22!
Pssst
Mattan!
Mjo, nej, det bidde inte den där runda, häftiga, multifärgade handtuftade mattan, men i skrivande stund så gråter jag inte för det!
Vi har hittat en nästan lika cool, handtuftad ullmatta som ska få pryda vardagsrumsgolvet. Lycka!!
Levereras om två veckor... Ja, så går det när man ska ha storlekar som liksom går utanför normen... Uuu
Blablabla-någon-gör-mål-blablabla sen hör jag inget mer för öronen har trillat av i rena förskräckelsen...
Jonas glor på hockey så jag har roat mig med att fila på en tvmöbel... I paint... :)
Men jag vet inte...
Förvaring är ju inte direkt en bristvara här hemma, var och varannat skåp gapar halvtomt...
(sen att klädkammaren svämmar över av verktyg, kläder, vinterkläder, backar med barnleksaker, krukor, färgpytsar, tvättmedel, pärlor och pyssel, men vaddå!?)
Egentligen skulle denna möbel kunna få vara just bara drop-dead-gorgeous!! Totalt opraktisk men hänförande snygg... Hur i hela sjutton ska man få till det?
Alla färdiga skåp känns så klumpiga och skrymmande. Då kan jag lika gärna ha kvar den opraktiska högblanka möbeln vi har idag...
Det är ett rent helsike att få till den där rätta känslan.
Köket är praktiskt, hallen är praktisk, barnens rum är praktiskt, gästrummet är praktiskt, det är ju faenimig på att vårt sovrum är mer praktiskt än romantiskt!
Jag vill bara kasta "praktiskt" i sopkorgen. Jag vill bara handla med ögon och hjärta!
Jag ska bara mata plånboken med något super-extra-effektivt-jätte-ultra-växtmedel...
Eller möta en snäll miljardär på gatan som känner att jag kan få förvalta några av hans miljoner! Jess så får det bli! Check!
Slängde ihop några nya fodral till kuddarna i soffan igår kväll
Det här är iallafall en bit på vägen, inte den slutliga lösningen, men tills vi hittar det vi vill ha... (och det kan ju både ta tid och kosta pengar när vi är i farten så det gäller att spara på't... :) )
Rent färgmässigt känner jag för ljust syrénlila eller ljus lavendel, till grå-vit handtuftad matta och vita förvaringsmöbler. (och ja jo jag vet att vi har två vilddjur här hemma, men vardagsrummet är vårt rum och där tillåts väldigt lite lek, därav att jag känner mig fri att använda ljusa, vuxna färger, så det så!)
Vad gäller gardiner så vet vi inte ens om det ska få komma upp några... Det blev väldigt ljust och luftigt utan. Vad som talar för gardinernas återinförande är att det blir mindre ekande ljud och mjukare intryck. Men samma där, tills den dag en gardin kommer fallande i huvudet på oss får det vara tomt i fönstret!
Här är förresten RolceRoycen som är mitt hjälpmedel. När den slutar fungera som symaskin kan jag lätt använda den som båtsänke eller mordvapen... ;)En historisk dag
vi kom, vi såg och helgen försvann...
Hundra turer till Öregrund fram och tillbaka. Klackarna i taket, ja bokstavligt, men sjutton va kul vi hade! Valborgsröj, tapetsering, städning, återställning av vardagsrum och tvättstugan avklarat.
och sen funderar man på varför man är så trött när klockan ringer onsdag morgon... Ha ha, man kan ju inte annat än att garva åt vår galenskap!
Men jag vet inte riktigt vad jag skulle hitta på om jag inte hade nåt att göra. Att göra ingenting känns så, bortkastat på nåt vis, en massa värdefull tid att hinna med tusen saker på som bara går till spillo genom att sitta och uggla framför tvn, jag kan inte riktigt med det... Kanske nångång... När allt är klart. Om det någonsin blir så att allt är klart!
Jag begriper att alla kommer att säga "vad var det jag sa" när jag ligger där med blödande magsår en dag, men vägen dit har varit förbannat rolig! ^^
Men, hey, det blev nästan sommar nu ju! Bara att titta ut genom fönstret är en energispruta utan dess like! Undrar om jag ska sy kuddöverdrag när jag kommer hem?!! Mwoahaha! :)
Det är på god väg iallafall, det ska upp lite tavlor, bilder på barnen osv.
Där brudkistan står just nu har jag önskat mig en stringhylla, från golv till tak, med hyllor, tidsskriftställ och lådor... Men det får bli en framtida inköp, nåt att spara till...
Att leva livet i tvåhundraåtti
Och egentligen så har det varit lugnare nu än på ganska länge. Ändå får jag liksom inte tiden riktigt att räcka till, det måste klippas och klistras med varenda ledig minut för att allt ska synka. Och hur jag än gör så verkar inte att-göra listan krympa det minsta, snarare tvärt om!
Ju mer organierat det blir, desto mer får liksom plats att klämmas in. Ja, på nåt galet vis blir det just så.
Sen pustar vi ut på fredagkvällen, Jonas och jag och önskar oss en lugn, alltså en verkligt lugn, helg.
Lördagmorgon inser vi sen att det bara hinner gå nån timme innan vi har hunnit med att boka tvättstuga, badbesök, middag, promenad och slitit ur halva vardagsrummet som, nån gång framöver, ska renoveras.
Innan lunchdax!
Ja, vad ska man säga... Livet är väl som bäst med organiserat kaos helt enkelt... (och alla ni som känner mig vet ju att jag inte alls lever efter den principen) Likväl tycks jag alltid hamna där.
Igårkväll målade jag den väggen i vardagsrummet som ska vara vit. Och det gick ju fort...
Och nej, såklart, kunde jag inte nöja mig med det, så då började jag pilla lite på ena tapetrullen och vips så var en utav tre väggar tapetserad! Konstigt det där...
Detta var iof den "lätta" väggen, nu återstår två väggar med konstiga hörn, fönsterhistorier och abrovinklar, så det tar jag en dag när barnen sover, mannen är ur huset och jag har ätit mat... Allt för husfriden! :)
Det är nån som fyller år i morgon...
Och hon har hämtat bil med lagad ruta, gjort en laddning med mycket potentiellt lyckade mockarutor, hämtat barn på dagis, lagat mat, handlat och gjort cakepops av kladdkaka med vitchoklad överdrag och syrligt jordgubbsströssel...
Allt ungefär nästan samtidigt...
Nu blir det kaffe, soffa och invänta morgondagen!!
Provrumschock
Egentligen ingen större panik över den som glor tillbaka i spegeln, som den lata tvåbarnsmorsa man är... Men vad i hela fridens namn är det för fel på alla kläder?? Jag kan inte undgå att känna vilsen-tjugofemåring-i-sina-bästa-år-något-måste-ju-föri-fan-passa-panik!! Jag vill varken påstå att jag är varesig tjock eller alldeles för kort, men ändå räcker inte längden till och magen ramlar över linningen då byxorna sitter snyggt på benen, eller tvärtom... Måste man kompromissa? Typ okej, jag skiter i att knäppa översta knappen och använder ett skärp istället... Mja... Eller så sitter byxorna som en smäck, men nere kring vristerna har man två meter tyg till övers...
Är det meningen då att man ska vara enochåtti, väga 50 kilo, inte ha varesig lår eller rumpa och absolut ingen mage att tala om... Här talar vi unikum som ser ut på detta vis, ett ytterst fåtal människor!
Det känns inte rimligt att vanliga dödliga människor ska kunna passa i dessa kläder.
Har man dessutom kläckt några ungar tas det ingen hänsyn till att den kvinnliga kroppen faktiskt ändras, nix, man ska ändå smeta sig ner i ett par jeans designade för Heidi Klums lilla nätta rumpa!
Eller så får man handla på öb!
Jag känner bara att någonstans har det blivit lite fel...
Hundfjället ToR
Vi har haft en suverän helg i hundfjället, båda barnen har åkt skidor, Widar gick i skola och tog sig med bravur ner för backarna i en kombination av störtlopp och plogning! Signe var lite försiktig första dagen, men lördagen spenderade hon tillsammans med mig åkandes med knapplift halvvägs upp i barnbacken.
Första åken körde hon mellan mina skidor hållandes stenhårt i mina händer men sen så, de sista fyra åkte hon mellan mina skidor men helt på egna ben! Gissa om hon var stolt på vägen hem när hon tyckte att hon åkte lika bra som storebror!
Widar i sin tur hade vare sig tid att kissa eller äta lunch då han bara hade ögonen på skidåkningen. Men det är superkul, dags att planera in nästa vintersemester!
Femårskalas, idétorka och kortvecka
Söndagmorgon och Widar hade redan svirat om till brandmansutrustningen innan frukost... Sen tjatade han skavsår i våra öron om när barnen skulle komma...
Han dukade bordet och hann flytta om skedar och bägare trettifjorton gånger och till lunch fick han sin efterlängtade varmkorv! Festkänslan var total...
Och eftersom jag skriver här så har vi bevisligen överlevt den orkan-tromb-liknande upplevelsen det är att ha å göra med åtta stycken taggade, sockerspeedade fem-sexåringar...
Skämtåsido, fantastiska barn i sina bästa år!
(fast en volymknapp på tillvalslistan till kommande modeller vore fint...)
För övrigt så arbetar vi bara kort vecka denna vecka! På torsdag ska vi utmana fysiken och tyngdlagarna! Jag för min del tar det säkra före det osäkra och paxar pulkan, Signe och barnbacken!
Den 7 mars 2012
Och idag fyller han fem år. Hela handen!
Min fina stora pojke. <3 <3
närkontakt med sanningen
Jag har med stor sannolikhet världens bästa man!
Med undantag för när han förlorar ett spel och är en usel förlorare, eller när han vinner ett spel och är odräglig vinnare...
Bortsett från det, och eventuellt några andra små parenteser, så är jag en ganska glad och tacksam fru.
Övervägande del av tiden!
Husmorssemester
Nu har jag hunnit landa och smält det faktum att jag spenderade hela förra helgen på tu man hand med mig själv och fem, välförtjänta, barn-och-man-lediga mammor. 
Det konsummerades enorma mängder mat och gott vin! Härliga promenader och spa-behandlingar avlösta varandra. Så mycket egentid och lyx man bara kan tänka sig för en småbarnsmorsa!
Sen att jag på söndageftermiddagen vid min hemkomst mötes av mattor på balkongen och städande, fejande barn och man kändes lite övermäktigt att ta in!
Jag har varit på spa och när jag kommer hem så är det skinande rent i lägenheten. Eller Well, jag var faktiskt tvungen att gå ner i tvättstugan och hämta upp den sista tvätten i torkskåpet, men jag överlevde det... Ha ha.
